Den, som – med Jesus som förebild och hjälp – söker förbättring
från sin egen ofullkomlighet mot mer lovande egenskaper (jfr sidorna "… healing",
"… etik", och "…bearbetning…"); måste
först kanske umgås mera sannfärdigt med sig själv, och
först på denna grundval fundera över andra (i stället för att genast
projicera allt på andra), jfr Matt. 5:3 "Saliga är de som är fattiga i
anden";
- hörsamma samvetets signaler, och ändå också "lämna
sig själv" (i stället för att bara förtränga allt), jfr Matt.
5:5, och 5:9 ...;
- uppmärksamma att man i själslig mening finns till också för andra, fastän
ens eget välbefinnande kan vara en förutsättning för att kunna hjälpa andra
(jfr Matt. 5:7);
- söka efter Guds levande ande, även om yttre former kan
vara meningsfulla, (i stället för att stelna i blotta former), jfr
Matt. 6:5-8… och Joh. 4:21-24;
- vara (religiös), och uppföra sig på motsvarande sätt,
(i stället för att bara låtsas vara det), jfr Matt. 5:8;
- våga leva enligt sina nya insikter, även om hänsyn
kan vara nödvändigt i förhållningssättet gentemot andra (i stället
för att alltid bara ta hänsyn till vad som är viktigt i denna världen), jfr
Matt. 5:15;
- trots nya insikter se sig själv i en anspråkslös, tjänande roll (i stället
för att bli inbilsk), jfr Matt. 5:19 och Luk. 9:48...'
Den som genom en sådan mera kärleksfull och visare inriktning inte längre står i vägen för sig själv, kommer att finna, att kristendomen inte endast är ett sätt att leva, utan en verklig andlig väg. På denna väg kan han / hon också uppleva Jesus som en kompass, som gör det möjligt att finna en ny jämvikt bortom ensidiga avvägar:
|
Vare sig upptagen av det yttre → utan aktiv till det yttre → |
- eller utsvävande till det inre - och innerligt grundlagd |
|---|---|
|
I stället för enkelt tänkande → betrakta innehåll, problem och oklarheter → |
- eller simpel meditativ tomhet - i medveten meditativ stillhet ("Öknens stillhet", i huvudtexten Kristusvägar) |
|
Ana "den yttre Guden i himmelen" |
- och låta Honom ta gestalt inom sig ("Om dopet i Jordan ...", i huvudtexten Kristusvägar) |
|
Se spåren efter den oföränderlige skaparen |
- i det växlande (fria) livet |
|
Studera lagbundenheten i den yttre världen |
- och att känna av den bakomliggande ordningen i skapelsen |
|
Vare sig helt leva ut sina drifter → utan integrera dem → |
- eller förtränga dem, - och omvandla dem |
|
Använda tid, rum och omständigheter, söka harmoni |
- trots personligt oberoende därav ("...Lasarus", i huvudtexten Kristusvägar) |
|
Arbeta till det yttre |
- och bedja innerligt (Benediktiner-regel: "ora et labora") |
|
Vilja förstå andras positiva bidrag (aktiv tolerans) |
- och att utvecklas på grundval av den egna tron |
|
Ta den rationella analytiska |
- och "mytiskt" syntetiska hjärnhalvan resp bron mellan hjärnhalvorna på allvar |
|
Känna subjektiv varseblivning |
- och ändå söka den differentierade sanningen bakom de subjektiva betraktelsesätten |
|
Lära av (konstruktiva) traditioner |
- och att i sitt eget inre (låta) väcka dem till ett eget andligt liv |
|
Utföra förberedande övningar |
- och ta emot nåd (kristen mystik, exercitier, ...) |
|
Tala till Gud personligen |
- och i hans kraft |
|
Älska sin nästa |
- liksom också sig själv |
|
Behålla sitt förnuft |
- och ändå tänka längre |
|
Vare sig flyta ut i rymden utan i sin helhet |
- eller förhärda sitt ego - vara som en medveten cell |
|
Hysa aktning för kroppen som instrument |
- och växa själsligt - andligt |
|
Ta emot rikedom och ansvar |
- efter den "trånga porten" |
|
Kämpa för riktiga beslut med sitt jordiska samvete |
- och ana / känna Guds plan på en annan nivå |
|
Lämna insikter vidare till andra |
- och ställa in sig på det som är rimligt |
|
Förändra i omgivningen / samhället |
- det som har förädlats inombords |
|
Ha medkänsla med lidandet i världen |
- och glädjas åt Guds ledning |
|
Delta i den andliga gemenskapen |
- och som enskild individ sträva mot Gud |
|
Visa respekt för folkens mångfald |
- och låta den allmänmänskliga kärnan i allt frodas. |
...Så visar sig Kristusvägar som en tredje väg bortom världens
skenmotsatser - en väg till helt liv och till verklig
spirituell frihet genom Gud. Se
härtill också de fetstilta stycken i huvudtexten, och t ex Joh 17, och "Apokryfa
evangelier från Naq Hammadi": Tomasevangeliet 22. Detta är ingen
obeslutsamhet – som skulle hålla fast vid motsatserna som problem,
och därför inte heller något "reflexmässigt tillintetgörande". (Bättre
än obeslutsamhet vore många gånger alltjämt att antingen helt hålla sig
utanför något ämne, eller att besluta sig för ett av de båda – i
vetskapen om att någon annan precis lika gärna skulle kunna besluta sig för
det andra.) I stället för allt detta handlar det i den Tredje vägen om att
tänka på att söka efter en överordnad ståndpunkt bortom de båda
motsatserna, som möjliggör nya fria klarlägganden (förutsättningar, bekräftelser,
teser, beslut) – och så löser det aktuella problemet.
Den som klarar av livets svåra balansgång kan nu med större framgång fördjupa
sig i Jesu ytterligare steg i evangelierna, dvs. Passionshistorien och Apostlagärningarna
(pingst). Denna mänskliga förmåga att mer och mer närma
sig Guds "sanna ljus" som döljer sig bortom världens ljus – Joh.
1:9, - är både utgångspunkten och målet för denna svåra balansgång.
(Se vår huvudtext, del 1.)
Det finns ett samband mellan det, som är påbörjat i evangelierna, och det, som i större omfattning kommer till uttryck i Johannes’ uppenbarelse, se vår huvudtext, del 2.
|
http://www.ways-of-christ.com/sv
Jesu Kristi vägar, hans bidrag till det mänskliga medvetandet och till mänsklighetens och jordens förändring: en oberoende informationssida med nya synpunkter från många erfarenhets- och forskningsområden med praktiska hänvisningar för ens personliga utveckling. |